Naturvetenskapen är till sitt väsen optimistisk. Om det går att ersätta mankraft med hästkraft, gå från ångkraft till elektricitet och fram till kärnkraft och fissionsenergi, vad är det då som inte talar för att det i framtiden kommer finnas energislag som vi inte ens kan föreställa oss idag? Det finns alltså ett visst fog för denna optimism. Och om en maskin kan göra ett tråkigt jobb som tidigare sysselsatte 100 människor, hur skulle någon kunna se detta som något annat än glädjande?
När de första vävmaskinerna togs i bruk i Storbritannien i början av 1800-talet så väckte det uppståndelse. Det fanns de som såg maskinen som fienden. Mekaniseringen ledde till arbetslöshet och tog brödet ur munnen på arbetarna. När Sverige byggde ut järnvägsnätet fanns det fortfarande nostalgiker som föredrog hästskjutsen som transportmedel.
Nytta med nöje
Att använda den senaste tekniken för att optimera effektivitet och lönsamhet på ett företag är både kul och nyttigt. Du kan gå till https://www.prototyp.se/ och se exempel på hur företaget tillsammans med en kund bygger en digital lösning som är skräddarskydd för företagets behov. Det kan exempelvis handlar om att applicera AI (artificiell intelligens) på ett visst arbetsmoment. Istället för att en sjuksköterska kontrollerar om patienten har anlag för diabetes genom att ta ett blodprov, så tar en robot hand om uppgiften med hjälp av scanning.
Den nya frontlinjen
Teknikgeniet Elon Musk, CEO på Space-X, vill starta serietillverkning av rymdfarkoster. Den enda orsaken till att denna produktion ännu är i sin linda är avsaknad av politisk vilja. Om man med hjälp av industrirobotar kan få ner kostnaderna för konstruktionen avsevärt skulle det snart finnas lika många rymdfarkoster som passagerarplan på jorden. Kennedy bestämde att USA skulle sätta en människa på månen. Sedan var det det privata näringslivet och ingenjörerna som fick uppgiften att förverkliga idén i praktiken.