Utvecklingen av artificiell intelligens är ett område som angränsar till några av de största gåtorna mänskligheten står inför. Frågor som gäckat oss i princip sedan tidernas begynnelse, vissa av dem kanske frågor som vi aldrig kommer att få några riktigt bra svar på. Du kommer förmodligen inte få några bra svar i det här inlägget heller, men väl en grundläggande inblick i några av frågorna som artificiell intelligens väcker.
Om ni behöver hjälp med att utveckla exempelvis automatiserade IT-lösningar på din arbetsplats lönar det sig att kontakta en expert. Inte minst så att ni kan spara tid och jobba vidare med det som är er kärnverksamhet. Nordlo är en skandinavisk Digitaliserings- och IT-partner som har stor vana av att ta fram bra, effektiva och verksamhetsutvecklande IT-lösningar. Ja, om ni tar hjälp av Nordlo är det inte bara så att ni kan effektivisera hur ni använder IT, det kan också bli en affär som utvecklar hela verksamheten. Besök dem på https://nordlo.com/ för att se vad de kan hjälpa ditt företag med.
Hjärnsimulation
Frågan om huruvida det går att simulera människans hjärna är en av de hårdast debatterade frågorna inom fältet. Den amerikanske filosofen Hubert Dreyfus är en av de mest framstående figurerna som vägt in på frågan. Han menade att om människans nervsystem verkar under kemins och fysikens lagar så finns det ingenting som talar emot att våra hjärnor skulle gå att simulera. Kritiker menar dock att en simulation skulle vara just det, en simulering som inte direkt var äkta utan mer en ren fasad.
Gödels ofullständighetssatser
Gödels ofullständighetssatser är väldigt förenklat ett teorem som säger att inget logiskt system kan bevisa sig självt. I förlängningen menade Gödel att detta kan vara ett bevis för att det mänskliga sinnet inte går att reducera till mekanistiska principer. Det vore därmed omöjligt att producera en artificiell intelligens med samma egenskaper som den mänskliga hjärnan.
”Det hårda problemet”
Det hårda problemet syftar på det gåtfulla med våra medvetanden. Vad består det i? Är de bara processorer för symboler som vissa tänkare inom AI hävdar, eller finns det aspekter av medvetande som aldrig kommer att kunna fångas på maskinell väg? Ett av de bästa exemplen på ett argument mot att artificiell intelligens skulle kunna bli medveten är ett tankexperiment känt som “det kinesiska rummet”. Tankeexperimentet formulerades av filosofen John Searle. Rummet går ut på att en person som inte förstår kinesiska stängs in i ett rum. I rummet finns också två luckor. Från den ena luckan får personen lappar varpå det finns nedskrivet kinesiska ord och fraser. Hens uppdrag är sedan att formulera om fraserna utifrån noggrant nedtecknade instruktioner som han har tillgång till i rummet och sedan lämna ut dem ur den andra luckan.