Teknikens filosofi

Som en underkategori till filosofi kan man hitta teknikens filosofi, som handlar om teknologins (läran om teknik) väsen och dess effekt på vårt samhälle. Ända sedan den västerländska filosofins vagga har man diskuterat frågor gällande teknik (eller som det hette på grekiska, “techne”). Den grekiska åsikten var att teknologin hade som mål att imitera naturen. Den grekiska filosofen Aristoteles menade dock att teknologin även kan gå förbi naturens förmåga, och skapa verk som är mer kompletta än vad naturen själv förmår färdigställa.

Den tekniska filosofins utveckling

Filosofin under medeltiden upprätthöll denna syn på teknologin som en imitation av naturen. Men under renässansen började den engelska filosofen Francis Bacon fundera över teknologin påverkar det mänskliga samhället. År 1877 publicerade Ernst Kapp, som var en tysk geograf och filosof, sin bok “Grundlinien einer Philosophie der Technik”. I detta verk beskrev han människans teknik som en projicering av hennes organ. Kapp, som var inspirerad av den tyske filosofen Hegel, ses numera som grundare av teknikens filosofi. Under 1900-talet etablerades en mer materialistisk syn på teknologi som även influerade den tekniska filosofin, baserat på Karl Marx och Benjamin Franklins tankegångar. Filosofer som vidare påverkade den tekniska filosofin under denna tid var Martin Heidegger, John Dewey, Hannah Arendt och Herbert Marcuse. Deras syn på teknologin var att den är central i det moderna samhället. Enligt Heidegger var teknologin som ett tveeggat svärd med stora möjligheter, men samtidigt dolda, farliga risker. På Aftonbladets hemsida kan du läsa mer om Hannah Arendt.

Teknisk filosofi i dag

På 2000-talet har två kända verk publicerats som idag ses som en skiljelinje där teknikens filosofi började ses som en underdisciplin akademiskt sett. Där finns först och främst “Technology and the Good Life” av Eric Higgs med flera, som publicerades år 2000. Året därpå kom “American Philosophy of Technology” av Hans Achterhuis.

Leave a Comment

shesha